lördag 30 augusti 2014

En vecka utan kött + en plan.

Under en vecka har jag inte ätit kött, (förutom den riktigt goda nudelsalladen med räkor då). Jag har inte saknat köttet alls, men har dock saknat inspiration till goda och roliga vegetariska recept. Därför beställde jag boken "Mera vego - mat för hela familjen" idag. Hoppas så att den ska vara bra och ge oss en massa härlig mat på bordet.

Men åter till den köttfria veckan. Jag måste nog säga att jag är lite förvånad över mina känslor efter en vecka. Själva hälsobiten vet jag ingenting om. För jag känner inte att jag mår speciellt mycket bättre efter sju köttfria dagar, (kan ju också bero på att jag varit sjuk i en hel vecka), men däremot känner jag ingen längtan efter kött. Fisk och skaldjur, absolut, men inget annat. Idag t.ex. köpte jag kyckling till middag. Kände ändå att nu får det nog vara dags för en "riktig" middag. Fast när jag skulle laga alltsammans slutade det med att jag inte kände för den där fågelbiten. Jag kände t.o.m en viss avsmak mot den inplastade köttbiten som låg i kylskåpet, (som sagt väldigt förvånad över mina känslor här, dock välkomnar jag dem med viss nyfikenhet. Vad ska detta leda till undrar jag såklart?)
Det hela slutade med att jag åt mina hemmagjorda rotsakschips med vitlökssmör utan att sakna det där som alltid har en given plats på tallriken - köttet.
Återstår dock att se om jag kommer äta upp fågeln imorgon. Tillagad blir den i alla fall, för maken och lillen älskar kött.

Men jag har nog ändå en plan för det hela. Jag ska helt enkelt testa att dra ner på köttätandet, för sluta äta det helt tror jag inte kommer ske. Sen när man verkligen längtar efter en bit kött, (kommer inte tacka nej när jag blir bjuden) eller när man vill ha det lite festligt så handlar jag hem kött, ekologiskt. Helst från någon gård här på Öland. Då blir det hela något man kan se fram emot, mer högtidligt.
Vill inte gå in för mycket på svensk djurhållning och allt därikring. För jag har inte tillräckliga kunskaper. Däremot kan jag känna vissa tveksamheter till all denna massproduktion inom köttindustrin. Vem vill inte att djuren ska ha det bra hela vägen? Känner på något vis att jag vill bort från det.
Därför tar jag nu min plan och skrider till verket. Hoppas så att jag inte faller tillbaka i gamla vanor och att min kropp kommer må bättre utan enorma mängder kött. Jag vet att miljön kommer göra det i alla fall.

Sen vill jag bara poängtera att jag bara talar för mig själv. För jag vet att detta är en väldigt känslig fråga. Att äta kött eller ej?! Men det här vill jag prova och de andra tu i min familj gör på sitt sätt. Bara så att ni vet. Så nu fortsätter jag i samma spår som den föregående veckan så får vi helt enkelt se...

fredag 29 augusti 2014

Äppelskörd.

Eftersom vi har uppmärksammat att vårt äppelträd bär på enormt mycket frukt det här året så bestämde jag att igår var en bra dag att plocka ner frukten.

När den här bilden togs hade vi dock rensat av det mesta.
Jag fann en passande låda för äpplena och...

...en perfekt hjälpreda som tog sitt arbete på största allvar. Speciellt viktigt att ta en provtugga på alla äpplen innan man lägger ner dem i lådan.

Åhej...

Ljuvligt. Nu kan vi musta, baka paj och ja, äta en massa äpplen.

Äpplena och hjälpredan fick åka på den här helt fantastiska och smarta vagnen/släpet upp till huset, (maken köpte den när han inhandlade vår potatisupptagare och som vi har använt den. Ett riktigt toppen köp.) Sen var det bara att ta tillvara på alltsammans, som jag inte riktigt gjort än. Men snart så...


måndag 25 augusti 2014

När huset talar till en.


När vi skulle hyra ut stugan i somras möblerade vi om i ett av rummen. Detta slutade med att vi rev ut den hemskt fula gula mattan som legat på golvet i alla år. Under mattan fann vi tidningar från 1942. Jag som är väldigt historia intresserad kände genast de berömda vingslagen.
Samma känsla fick jag även när vi tog bort golv och grävde ur jord i brygghuset och fann massor med gamla skor. Det var både skor för barn och vuxna och så välbevarade. Gissningsvis var de från förra sekelskiftet. Vi hittade även en arm från porslinsdocka. Vem hade haft den?
Några år tidigare fann vi ett fotografi på en kvinna i spånet som ligger på golvet på vinden. Bilden måste också ha varit från förra sekelskiftet.

Hjärtat slår lite fortare och jag blir så himla nyfiken när man hittar sånt här. Gömda skatter i huset man älskar. Jag vill verkligen veta allt om husets historia. Hur såg livet ut på den lilla gården?
När vi hittade den gamla hönsluckan och kättingen som fortfarande hängde kvar på väggen där kon hade stått fastspänd. Då blir allt ännu tydligare. Här fanns det verkligen liv. Det var inte bara ett sommarhus utan någons vardag.

Önskar så att jag kunde forska om husets historia. Få skriva ner allt till kommande generationer. Lite som en husdagbok.

Kanske är det någon som läser det här och känner till mig och vet något om huset. Då får ni hemskt gärna kontakta mig. Allt är nämligen av intresse.

lördag 23 augusti 2014

Min egna pesto, (dock utan recept).

Jag ligger hemma och är risig. Ganska rejält faktiskt, men tydligen hindrade det mig inte från att tillverka en pesto tidigare idag. Med feber och allt.

Nu hade jag inte exakt alla ingredienser hemma, men jag tog det som fanns. Blandade t.e.x solrosfrön med pinjenötter och inte fanns det tillräckligt med parmesan heller, så det fick åka med lite manchego ost också.

Peston hamnade slutligen i en pastarätt med bönor från landet och en krämig getost från mina getter, (nä, skoja bara. Only in my dreams.)
Recept bjuder jag inte på. För hur man gör pesto kan man lätt googla fram och själva pastarätten blev faktiskt inte så god. Lite för torrt. Fast alltsammans dög fint. Som sjukling har man inte så höga krav precis.
Nu återgår jag till mitt tv-tittande som mest består av gamla klassiska filmer och dokumentärer. Trevlig kväll allesammans.


torsdag 21 augusti 2014

Arla morgon i sommarskrud.

Min son har en förmåga att vakna väldigt tidigt. Kan tyckas jobbigt och det är det sannerligen, men när man väl är uppe så blir man ju pigg snabbt och kan ta sig an dagen. Som också blir så mycket längre.

I alla fall, en tidig morgon i somras när vi var i Simrishamn tog jag med kameran och dokumenterade lite. Kan ju säga att det inte stör alltför mycket att gå igenom en folktom stad, när solens morgonstrålar värmer, måsar skriar i skyn och havet luktar salt och tång. Det är verkligen speciellt.

Älskar stockrosor.

Vackra dörrar överallt.

Trompe l'oeil - konst som lurar ögat. Här i form av böcker som står uppradade i de båda fönstren. Barnvagnen är dock på riktigt.

Kullersten.

Ni ser ju. Tjugo i sju står klockan på. Fast här började faktiskt staden att vakna lite till liv.

Sen kom vi till ett härligt litet koloniområde. Där växte det solrosor. Jag sådde sådana förra året och har blivit väldigt förtjust i dem. De röda gillar jag bäst, men i år odlar jag gula ståtliga rosor.

Kål - hur fasen lyckas folk. Min blir bara uppäten av kållarver.

Har ju en dröm att faktiskt få äga en kolonilott någon gång i livet.






En sommarmorgon man kommer ihåg tack vare bilderna.

tisdag 19 augusti 2014

Livet alltså.

I dag var jag och lillen lediga. På morgonen for vi iväg till en grönsakshandlare på fastlandet och handlade lite grönt till kvällens middag. Väl hemma somnade han och jag gjorde scones och te med citronmeliss i. Tog det lite lugnt med andra ord.
Sen tog vi en runda i trädgården tillsammans. Han plockade björnbär och åt. Jag gick in i växthuset och såg över grödorna. Lillen ville också se över det gröna och passade på att äta lite vindruvor och smaka på basilikan, som han bestämt ratade.
Sedan bakade vi tortilla till kvällens tacos. Har så länge velat prova att göra egna tortillabröd istället för att köpa och bröden blev väldigt goda vill jag lova. Enkelt var det också, förutom att jag fick knåda i en evighet, (ganska bra dock för mina icke existerande armmuskler).
Sen kollade vi på Bajse, (ja, Bamse på Douglas-språk). Sen var det bus, lite gråt och lite gnäll, men framförallt en massa pussar och kramar. Alltså en helt vanlig dag för oss.

I en annan del av Sverige valde en liten unge att se dagens ljus för första gången. Andas sina första fria andetag och möta sina fina föräldrar.
Min älskade vän Frida fick nämligen sitt andra barn idag.

Livet alltså. Så fantastiskt, så olika och alldeles, alldeles underbart, (för det mesta).

söndag 17 augusti 2014

Bildbomb från Mandelmanns trädgårdar.

Dags att bildbomba er med bilder från min dag i Mandelmanns trädgårdar. Älskar stället och gillar du trädgårdar så rekommenderar jag verkligen den här platsen.

En äppelallé.

Fårull i gångarna håller sniglar och ogräs borta.

En gårdsbutik har de också.

Här inne kan man fika.

Rosmarin på borden.

Växthuset har minst sagt en tropisk känsla.

Där tomaterna växer.

På håll. Boningshuset är otroligt vackert.

Hönisar. Saknar verkligen våra höns.

Den här låg och slappa i skuggan.
Blev verkligen förundrade av dessa djur då jag var här sist. Så himla listiga och härligt trygga verkar de vara. Vill absolut ha grisar i framtiden.

Ullen igen. Ganska speciellt med all denna vita "mossan" runt om i trädgården.

En tyngd i trädet. När man vill få trädet att växa på ett visst sätt.

Åh slutligen lillen som till sin stora lycka fann en traktor. Jag menar vad vore livet utan traktorer.